Sen flög några måsar för nära och mitt sällskap får fågelfobifnatt, hotar vildvittrorna med mord och berättar upphetsat om hur hon lurade döden med hjälp av ett grillock sist hon attackerades. Nu fick hon även magkatarr av fågelstressen...
Här krävs ett tillägg...
När paniken lagt sig går vi mot bilen och möts av denna syn och känslan av att detta är ett tecken av något slag. Någon vill säga något. Är det månne fågelfobikern som lyckats när hon önskade livet ur alla fåglar? Försöker fågelguden meddela att fåglar är snälla genom att skicka en ängel? Eller är det bara något rovdjur som, likt mig, tycker att det är för lite kött på vingarna för att orka lägga energi på dem?
Den skakade fågelhataren sticker sedan in på macken för en "stans bästa latte" att lugna nerverna med medan jag väntar i bilen. Vart tog hon vägen? Jo, hon står flera meter bakom bilen och väntar på att den här fasansfulla varelsen ska flytta sig ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar