Inte mycket slår att vakna 4 a.m. av ett bestämt "mooaaÄÄÄÄÄÄÄ!!!" medan tinninghåret hålls i ett järngrepp av Hulken mini, känna att det som brukade vara ens huvud bytts mot en geléfylld badboll, inse att man antagligen har fått tuberkulos, att allt snor i världen samlats i ens näsa och att man har mensvärk from hell och inse att...
...man befinner sig på PENSIONAT PÄRONEN. Prisa gudarna, hallelujah!
4 h senare ligger jag nerbäddad i mammas säng under världens tjockaste duntäcke medan morfar agerar barnvakt åt knattarna. Konstaterar att jag är mycket klok som tackade nej till födelsedagsfesten med övernattning långt bort eftersom alla odds talade emot att 5 av 5 skulle lyckas hålla sig friska. Ett utomordentligt bra beslut!
"Ni tjejer snackar om att föda barn! Då ska ni bara veta hur det känns när en kille är riktigt förkyld!"
Min vän, jag står på din sida. Kan hända att mina breda höfter och trånga näs- och örongångar gör mig partisk i frågan men OM någon kan ge mig en garanti för att jag får ett par timmar ostörd sömn efteråt och att jag inte spricker från A-Ö så byter jag med glädje ut några förkylningar per år mot samma antal förlossningar utan smärtlindring. Övergående smärta mot flera dagars utdragen tortyr - ja tack!
Jag är världens ynkligaste sjukling. Vart vänder jag mig med ansökan om utbyte?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar